Ja, svarade rikspolischefen Bengt Svensson. Men han var också noga med att rikta kritik mot sin egen organisation och landets polismyndigheter. Polisen har själv i hög grad bidragit till att rikta uppmärksamhet mot och stärka vissa gruppers varumärken. Medvetenheten om att ett medialt genomslag stärker skräckkapitalet hos de kriminella har ökat. Därför är också ordningsmakten betydligt mer restriktiv i sina beskrivningar av den grova organiserade brottsligheten.
Det är också där ansvaret i huvudsak bör ligga. Självcensur inom medierna är inte någon framkomlig väg. Även om den etiska diskussionen alltid bör finnas med i bilden är och bör medierna vara konsekvensneutrala i sin rapportering. Uppdraget är inte att beivra brott, eller skapa strategier för att destabilisera de kriminella nätverken. Uppdraget är att berätta hur det är. Om bieffekten är heroisering, är det därför ett pris som får betalas. Den linjen var också Expressens chefredaktör Thomas Mattsson inne på.
I landets fängelser går antalet individer kopplade till den organiserade brottsligheten att räkna i antal personer, fler är det inte. Det handlar om mellan sex till åtta procent av de intagna, eller 300 till 400 personer knutna till mellan 15 och 20 grupper; Mc-gäng, politiskt motiverade grupper (som nazister och autonoma vänsteraktivister), etniska nätverk och förortsgäng.
http://www.smp.se/ledare/fangslande-seminarium%282850997%29.gm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar