Visst är de klåpare

Salen är full av människor och i trappen nära taket, där jag står, råder nästan risk för akut syrebrist. Kriminalvårdens seminarium om gängkriminalitet väcker stor uppmärksamhet. Inte så konstigt kanske efter skottlossningen i Norrköping. Att gängbrottsligheten håller på att etableras är uppenbart, men hur ska man stoppa densamma?

Själv tycker jag man ska börja från botten - med nolltolerans och sociala åtgärder riktade till vad man förr brukade kalla ungdom på glid. Många är inne på samma spår, men debatten i Almedalen handlade också om vilken roll medierna spelar. Finns det risk för att medierna rentav glorifierar brottslingarna?

Tyvärr kan nog så vara fallet, men samtidigt beror detta på brottslingarnas egen skruvade uppfattning om världen. Av denna anledningen har polisen blivit försiktigare med att namnge de olika kriminella gängen. Enligt Rikspolischefen Bengt Svensson har tidigare uppmärksamhet gynnat gängens rekrytering.

När jag och Svensson efteråt slår följe till högskolan pratar vi om vad som hänt i Norrköping. Rikspolischefen vill inte recensera händelseutvecklingen i detalj, men tycker att länspolisen agerat anmärkningsvärt raskt. Där är vi överens, jag tycker att eventuell kritik mot polisen är missriktad. Givet omständigheterna vore nog beröm mer på sin plats.

Polisen är inga klåpare, det är däremot ofta de gängkriminella. Att glorifiera sådan brottslighet borde egentligen vara omöjligt. Fast ibland är det bra att brottslingarna är klåpare, som vid skottlossningen i Norrköping.
http://www.nt.se/bloggar/bloggentry.aspx?blogg=4077584&entry=6981632